DEN FÖRTROLLADE YXAN

DEN FÖRTROLLADE YXAN

Det var en gång en bondpojke som hette Pär. Han bodde i ett litet skjul mitt ute på åkern. Han bodde där med sina gamla föräldrar. Det enda han gjorde på dagarna var att skörda sin åker. Han hade en hemlighet som han inte hade berättat för någon, att han var kär i en av dom tre prinsessorna. Hon var den fagraste och den klokaste av dom tre. Men en dag så hörde han att prinsessan hade blivit svårt sjuk. Han visste att han måste göra något åt det och kom på att trollpackan Medisan säkert hade ett botemedel mot sjukdomen. Men alla visste att det var omöjligt att åka dit för att hennes stuga låg i den förskräckliga skogen där Grando levde. Det sägs att det var en fasansfull varelse som hade styrka som hundra man, och bodde i en grotta och levde på alla som tordes gå in i den förskräckliga skogen. Om man någon gång gick in i den förskräckliga skogen så kom man aldrig ut. Men Pär visste att något måste göras och att det här var chansen att äntligen få prinsessan som gemål så han beslöt sig för att gå in i den förskräckliga skogen till trollpackan Medisan för att hämta botemedlet. Han packade ihop sina saker och gav sig iväg. Efter ungefär1 timmes vandring så träffade han på en gammal man.

-    -Hej, ska du till den förskräckliga skogen, sa mannen.

      -Ja det ska jag, sa Pär.

      -Varför ska du dit, vet inte du hur farligt det är, sa mannen fundersamt.

      -Jag ska till trollpackan Medisan för att hämta ett botemedel till prinsessan som håller mig så kär, men jag kommer nog att dö på min väg dit, sa Pär.

      -Låt mig hjälpa dig genom att ge dig den här magiska yxan, varje strid du hamnar i kommer du att vinna.

      -Tack, sa Pär och tog emot yxan och fortsatte fram till den förskräckliga skogen.

Efter två dagars vandring så kom han äntligen fram till den förskräckliga skogen. Han såg in i den och tyckte att skogen såg kuslig och ödslig ut och han ville verkligen inte gå dit in, men när han nu hade kommit så långt och tänkte på prinsessan hur han och hon skulle leva sitt liv tillsammans så gick han till slut in i skogen. Skogen var grå och kall och det enda som hördes var sus ifrån dom döda träden. Efter att ha vandrat i flera timmar så stannade han upp och hörde ett hotfullt morrande bakom sig. Han vände sig om och såg en varelse som han aldrig sett förut. Varelsen var stor och mörkgrå, den hade sträv päls som spretade åt alla möjliga håll så att det såg ut som om pälsen var lika vass som nålar. Den stod på två ben och hade långa kraftiga armar med stora vassa klor och ett huvud som hade ett stort gap med flera tusen vassa tänder och två hotfulla ögon som stirrade in i en. Det var Grando. Pär hann inte reagera så han sprang allt vad han hade bort från Grando. Pär kände hur benen darrade och hur svetten började rinna. Han fumlade upp yxan och höll i den så hårt att han fick kramp i fingrarna. Han kände hur Grando flåsade honom i nacken och visste att han måste slå till nu. Han samlade mod och slog till Grando så att han föll ihop på marken. Pär stannade och tittade bakom sig. Grando låg på marken helt utslagen med yxan i halsen. Pär gick till Grando och såg att han var död. Pär kunde inte tro det, han hade besegrat den fasansfulla Grando och allt tack vare den magiska yxan som han hade fått av den gamla mannen. Han tog sin kniv och skar upp Grando och rensade bort allt så bara pälsen var kvar och band pälsen runt sig och fortsatte mot trollpackan Medisans stuga. När han hade gått i en timme så såg han en liten stuga med en stor skorsten som det kom färgglad rök ifrån. Han gick fram till stugan och knackade på. Efter en ganska lång stund så öppnade en kortvuxen gumma med ett grått och för stort förkläde, dörren.

     -Vem är du, sa Medisan med mild röst.

-    -Jag är Pär och jag är här för att hämta ett botemedel mot sjukdomen som min älskade prinsessa har fått, sa Pär.

-   -Om jag ska ge dig ett botemedel till din älskade så måste jag få något av dig, sa gumman.

     -Jag har pälsen från Grando, sa Pär och tog fram Grandos päls.

Gumman såg häpen ut men till slut så visade hon vägen in. Inne i stugan fanns det alla möjliga saker som han aldrig sett förut, och allt var i färgglada färger förutom Medisan. Hon började plocka bland alla grejerna och tog till slut fram en konstig blandning som hade en lila färg.

     -Här har du ditt botemedel, lägg en droppe på hennes panna så kommer hon att bli frisk, sa Medisan.

-    -Tack så mycket, sa Pär och började gå mot dörren.

     -Vänta, vill du inte låna min flygande kvast så kommer du dit på nolltid, sa Medisan.

Pär tog emot den och for iväg högt upp i skyn. När han kom fram till slottet så såg alla underligt på honom. Men Pär brydde sig inte utan gick direkt fram till prinsessan och droppade botemedlet på pannan på henne och hon blev frisk direkt. Kungen blev så glad så han lät Pär gifta sig med prinsessan, och prinsessan blev ju såklart väldigt glad över att hon äntligen fått sin prins. Den dagen de gifte sig så kom såklart den gamla mannen som gav Pär den magiska yxan dit. När Pär såg honom så blev han väldigt glad och sprang rakt fram till honom.

     -Tack för att du gav mig den magiska yxan, sa Pär glatt.

Den gamla mannen såg fundersam ut och såg ut att hålla tillbaka något.

     -Jag måste berätta en sak, yxan var inte magisk. Jag ville bara att du skulle tro det

så att du skulle få mer mod, sa den gamla mannen och bara gick därifrån.

Pär stod där och tänkte: ”har jag verkligen besegrat Grando helt själv”. Han ville springa efter mannen men han var helt förlamad men stolt över sig själv, att han en bondpojke hade besegrat Grando. Men gick till slut till sin prinsessa och kramade om henne hårt.