Den fattiga prinsessan (Sara Madjid)

Det var en gång en tjej som hette Clara, hon hade en lillasyster och en lillebror som hon brukade ta hand om. Hennes lillasyster hette Ylva och hennes lillebror hette Ior Junior men de kallade honom bara Ior för det mesta. Hon var väldigt vacker och smart men hennes familj var väldigt fattiga och de hade inte råd med att betala så att hon skulle kunna gå i skolan eller att köpa kläder eller andra saker till sig själv eller till familjen och de hade inte ens råd med att köpa lite kött till familjen så de fick äta andra saker som de kanske inte gillade så mycket. Men de hade ju inte något annat val än att äta det som kom fram på matbordet. En dag när hon var ute i skogen för att plocka lite svamp till middagen så mötte hon en man. Hennes föräldrar hade sagt till henne förut att om hon såg någon som hon inte kände så skulle hon gå därifrån så snabbt så möjligt. När hon såg killen långt ifrån så gick hon snabbt hem och han såg hur hon snabbt gick hem och tyckte att det såg lite underligt ut. Hennes föräldrar var mycket stränga mot henne men det betyder inte att de alltid var arga på henne utan de var ganska överbeskyddande mot henne. En dag var det väldigt vackert väder och Clara tänkte att hon skulle ta en promenad ute i skogen. När hon var ute så var den där mannen ute igen men den här gången såg hon inte honom förrän han kom till henne och sa: ”Hej”. Clara blev väldigt stressad och ville snabbt gå hem för att hon var orolig över att hennes föräldrar eller någon som hon känner skulle se henne och då sa hon: ”Hej men nu måste jag gå hem innan det blir mörkt ute”. Då hann han inte ens fråga vad hon hette innan hon gick iväg. Den här killen var egentligen en prins fast självklart så visste inte Clara om det. När Clara kom hem undrade hennes mamma var hon varit och hon sa definitivt inget om den killen hon såg ute och då sa hon: ”Jag har bara tagit en promenad ute i skogen”. Nästa dag sa hennes mamma att hon skulle gå ut i skogen och plocka bär för att hon skulle göra saft utav bären. När hon var i skogen och plockade bären så kom den där killen igen och då sa han: ”Hej” igen och när hon tänkte gå iväg igen så tog han tag i hennes hand och frågade henne: ”Varför går du alltid hem så fort du ser mig?” och då blev hon lite rädd att hennes föräldrar skulle se henne så då sa hon till killen: ”Jag kan inte prata nu, mina föräldrar får inte se mig prata med dig eller någon som jag inte känner så nu får du ursäkta mig för jag måste gå hem men vi kanske kan prata någon annan gång”, och exakt när hon tänkte gå så frågade han: ”Men då kan vi mötas här i skogen imorgon efter lunch. Då sa hon: ”Det är en bra idé och sedan gick hon hem”. Nästa dag efter lunch gick hon tillbaka till skogen för att möta den där killen och när hon var framme där de skulle mötas såg hon att han stod och väntade där. Hon gick och satte sig framför honom och frågade vad han hette och han sa: ”Jag heter Nicklas, vad heter du då?”, och då svarade hon: ”Jag heter Clara”. De satt och pratade tills hon frågade vad han gjorde när han var här i skogen. Då sa han att första dagen hon såg honom var för att han skulle ta en liten promenad i skogen och att resten av dagarna han kom hit var för att möta henne eftersom han tyckte att hon var lite underlig första dagen han såg henne. Då blev hon lite chockad över det han sa men hon bytte sedan snabbt ämnet. Medan de pratade så kom de fram till att prata om varandras familjer, och då frågade killen om hennes familj och då blev hon lite rädd men hon sa bara: ”Vi är fattiga och vi bor här i närheten av skogen eftersom det är det enda vi har råd med” och sen frågade hon om hans familj och när hon fick veta att han kommer från kungafamiljen. Hon blev väldigt chockad och då sa hon igen att hon måste gå hem nu för hon tänkte att hon inte kunde prata med prinsen just nu för att hon blev rädd. Och så hon tänkte också på att hennes föräldrar skulle bli arga om de fick veta om det här, så därför gick hon hem snabbt så att ingen skulle misstänka något. Nästa dag sa Claras mamma att Clara skulle gå ut i skogen för att plocka lite fina blommor så att hon kan lägga de i vasen. Då gick hon ut och prinsen kom fram till henne och sa: ”Ingen behöver få veta att vi ses. Då kan vi vara i fred så att vi kan lära känna varandra bra”. Hon tänkte lite på saken men sen så sa hon okej till honom fastän hon fortfarande var lite tveksam. Efter att han hade gått hem med sin häst så var hon på väg hem fast då såg hon en fågel dyka upp och efter några sekunder så förvandlades den här fågeln till en otäck trollpacka. Hon blev väldigt rädd när hon såg det som hände och då sa den här trollpackan: ”Du behöver inte vara rädd min vän” med en väldigt otäck och raspig röst. Då sa hon: ”Vad vill du göra mig, låt mig gå, jag måste gå hem nu det är sent” sa Clara med en rädd och tyst röst. Trollpackan sa med en lite högre röst: ”Vänta!!” du ska inte gå någonstans förrän du har hört det jag vill berätta för dig”. Clara blev rädd och blev som förstenad och då sa trollpackan du kan inte umgås med den där fula killen den så kallade prinsen. ”Varför?” sa Clara lite tyst. ”För att han inte är en bra man och du kommer troligen att bli kär i honom och det kommer inte dina föräldrar gilla speciellt när de får veta det av någon annan”. ”Va!, sa hon. Mina föräldrar ska inte få reda på det eller, du kommer väl inte berätta något för dem?”. Då sa trollpackan: ”Det vet man väl aldrig det beror väl på dig själv”. ”Då sa hon men vem har sagt att han inte är en bra man?”. Trollpackan sa: ”Nu måste jag gå. Ingen får se mig, men som jag sa det beror på dig själv om du vill att dina föräldrar inte ska få veta något. ”Vänta!! Gå inte du måste besvara mina frågor först, snälla vänta!!” sa hon med en orolig och rädd röst. Nästa dag var hon fortfarande orolig och då bestämde hon sig för att aldrig mer prata med den där prinsen så att det inte ska bli några problem eller så att hennes föräldrar inte skulle bli arga. När hon gick upp ur sängen så hörde hon att hennes föräldrar pratade om henne och då blev hon ännu mer orolig men när hon stod och lyssnade en stund märkte hon att de pratade om att det var dags för henne att gifta sig, och då blev hon faktiskt jätteglad för då tänkte hon att hon kanske skulle få gifta sig med den där prinsen om både hennes och deras föräldrar tillät det så hon bestämde sig för att gå fram och prata med sina föräldrar om den här prinsen. När hon gick fram till sina föräldrar så slutade de prata om henne men då sa hon till sina föräldrar: ”Jag hörde allt ni sa om att det var dags för mig och gifta mig”. Då blev hennes föräldrar väldigt chockade och då sa hennes mamma: ”Men gumman vi kan diskutera mer om det här senare nu är det dags att äta frukost”. Då sa hon: ”Nej det här måste jag bara berätta för er. Det är väldigt viktigt, så först får ni höra det jag vill säga till er och om ni inte är för arga på mig så kan vi äta frukost tillsammans”. Efter en stund när hon hade berättat allt för sina föräldrar och att hon var kär i honom som hon hade blivit på sistone blev de förbannade på henne och hon blev så ledsen att hon grät sig till sömns. Hon var för det mesta i sitt rum i flera dagar och till slut kom hennes föräldrar in till rummet och då sa hennes pappa till henne: ”Jag och din mamma har pratat om det här nu och tänkte att han kanske var den bästa maken de skulle kunna hitta till dig så vi tillåter dig att gifta dig med honom men bara på ett villkor” sa han. ”Vadå” sa hon, och då svarade han: ”Du får bara gifta dig med honom om hans föräldrar alltså kungafamiljen tillåter det. Hon blev jätteglad och sprang och kramade sina föräldrar och sa: ”Tack så mycket!! Tack”. Samma dag gick hon till skogen och då mötte hon prinsen där och han frågade varför hon inte hade kommit hit de här dagarna som han hade väntat och då berättade Clara allt för honom till och med om den där trollpackan och då sa han till henne: ”Den där trollpackan kommer alltid och säger sådana saker till alla personer som hon ser prata med mig. Hon hatar kungafamiljen eftersom för ungefär ett år sedan ville hon gifta sig med mig, men varken jag eller mina föräldrar ville det för att jag inte var kär i henne och sen dess blev hon till den person som hon är nu. Förresten jag har pratat med mina föräldrar om dig och de sa att jag får själv välja vem jag vill gifta mig med även om det är en fattig person”. Då blev hon så glad att hon gav honom en stor kram och gick hem med prinsen och presenterade sina föräldrar för prinsen och prinsen för sina föräldrar. Efter ungefär en vecka skulle de gifta sig efter att de har umgåtts hela veckan tillsammans. Sedan levde de lyckliga i alla sina dagar. Efter ungefär 1-2 år senare fick de två söner och två döttrar. Elin, Jennifer, Daniel och Gabriel hette deras barn.

Gjord av: Sara Madjid