Annas fabel

Annas fabel

Det var en gång en mycket präktig sjöstjärna, som hette Doris. Doris var väldigt mån om sitt utseende, för Doris är modell. Denna morgon hade Doris det väldigt bråttom för hon skulle åka till jobbet ovanligt tidigt. Hon skulle nämligen bli fotograferad. Doris var så nöjd att hon blev utnämnd att bli fotograferad. För hon skulle nämligen bli fotograferad av Mr. Frank. Stadens bästa fotograf. Hon går så glatt till jobbet, men när hon kommer fram blir hon mindre glad. Då märkte hon att det inte bara var hon som hade blivit utnämnd att bli fotograferad av självaste Mr. Frank. Utan alla på jobbet hade också blivit det.

Efter ett långt tag av tvivel, var hon klar för att bli fotad. När hon kommer upp till studion ser hon att Fisken Leila står och poserar. Då åkte minen ner till botten. Alla år som Doris har jobbat i modebranschen, har hon alltid varit avundsjuk på en person. Jo, Leila. Leila får alltid massor av modelljobb, medan Doris bara får några styckena. Leila är alltid med på tv, det pratas om henne på radion, hon är alltid med på reklamblad vid affären. Doris vill verkligen vara i hennes kropp och ansikte.

SENSMORAL: Man duger som man är!

myran och kaninen (jonna)

Myran och kaninen var i parken. Då sa kaninen: jag kan vinna över dig i allting, vi har en tävling! Myran tyckte inte alls att kaninen hade rätt så han gick med på att ha en tävling. Kaninen och myran gick med på vem som kunde hoppa högst. Kaninen vann och sa: vad var det jag sa, jag kan vinna över dig i vad som helst! Vi får väl se, men nu tycker jag att vi ska tävla i vem som kan lyfta mest tyngd, sa myran. Kaninen och myran kom överens om att tävla i vem som kan lyfta mest tyngd. Kaninen sa kaxigt: jag kan lyfta hur mycket som helst. Myran sa: du kan börja. Kaninen började och efter sa han : slå de om du kan. Myran lyfte ännu mer än kaninen och vann. Kaninen sa: jag gjorde ändå inte mitt bästa.

SENSMORAL: MAN SKA INTE UNDERSKATTA NÅGON ANNANS STORLEK.

Walt disney presents :

williams fabel!
Det var en gång tre grisar och två schimpanser som bodde vid hemliga grisarnas förbund.

Den första schimpansen hette blä och den andra hette hiih . och dom tre grisarna hette … oh , my ,god. en gång skulle dom bungy jumpa . Först hoppade "oh" ut men schimpanserna hade tagit bort repet så "oh" dog.

Sen hoppade ”my” men då gjorde schimpanserna samma sak igen. Sen var det "god"’s tur och samma sak hände igen då kom deras pappa och skrek: oh! my! God!. och hoppade efter och dog.

Sensmoralen i denna fabel är : Lita aldrig på schimpanser

t var en gång en gris och en katt. Grisen blev ledsen för att han var smutsig och katten ren. Katter tvättar sig själva och det gör inte grisar xD grisen blev alltid smutsig för att han var i gegga.

Sensmoral : Man ska inte bli ledsen för att man tycker att man är fulare :D

By: Your-Idol

min fabel: ormen

De var en gång en orm som var ute och slingra på natten. Då han fick syn på en god mus. Mums sa ormen den ska jag nog sätta tänderna i. sen kom han fram till musen och sa nu ska jag äta upp dej men då sa musen nej gör de inte de finns en råtta i kockens kök han är mycket godare. Ormen åkte ditt. Där var råttan han som musen sa. Då sa ormen jag ska äta upp dej då sa råttan nej ät inte upp mej de finns en fågel vid stranden. Så ormen åkte ditt. Men när han kom ditt såg han inte nån fågel sen kom en örn helt plötsligt och tog ormen. Sensmoral: man ska vara glad för de man kan få. 

ROLIGT (hanna)

En dag på lekparken såg en clownfisk en sjöstjärna. Ska vi tävla om vem som är roligast och den som förlorar får simma härifrån. Sjöstjärnan gick med på det. Men sjöstjärnan vann. Clownfisken som var så självsäker på att han skulle vinna trodde inte sina öron när sjöstjärnans skämt var roligast. Hur kan dina skämt vara roligare än mina jag är ju en clownfisk sa han besviket och simmade där ifrån.

Sensmoral: man ska inte ha för höga förhoppningar på något så att man blir besviken sen

Hunden och hunden, av Kim Eriksson

Det var en gång två kill-hundar som var bästa vänner. En dag kom en jätte söt tjej-hund som dom tyckte var jättesnygg så dom började bråka om henne och så sluta det att dom inte var vänner längre men till slut vart dom det i igen efter ett långt mellan rum SLUT.

SENSMORAL: MAN SKA ALDRIG BRÅKA OM SIN VÄNSKAP …..

Lejonungen som tappade bort sin mamma, Av Larsa Khazal A

Det var en gång en liten, liten flicka, denna lilla flicka bodde i öknen, och när hon var på väg till sjön bakom den okända skogen så stötte hon på en liten lejonunge. Lejonungen hade tappat bort sin mamma, lejonungen satt under ett ruttet träd och grät. Flickan gick fram och sade, ”Varför gråter du lilla lejonunge?”

Lejonungen torka sina tårar och kollade upp med stora ledsna ögon och sa, ”Jag har tappat bort min mamma…”

”Men lilla lejonunge jag kan hjälpa dig, jag är på väg till sjön bakom den okända skogen och du kan följa med mig så letar vi reda på din mamma.”

Lejonungens ansikte sken upp och sade, ”Ja tack, och jag tror nog att mamma är där. ”

Lejonungen försökte resa sig men från törsten så orkade lejonet inte och föll ner på marken. ”Ojdå, jag kan inte resa mig” sa lejonungen och började gråta igen.

Flickan tog ett stadigt grepp om lejonungen och lyfte den. ”Ingen fara lilla lejonunge, jag kan bära dig.”

Lejonet log och lutade sitt huvud mot flickans axel.

Med lejonungen i famnen så begav sig flickan till sjön bakom den okända skogen. Efter många dagar och nätter så var dem äntligen framme. Flickan släppte ner lejonungen vid sjön för att låta den dricka. Lejonungen kollade tillslut runt och såg att mamman inte var där, och då började lejonungen gråta.

”Min mamma är inte här!” Skrek lejonungen.

Flickan kollade ömsint på lejonet och sade, ”Om du vill kan jag ta med dig hem till mig, och då kan du bo där med mig. Vi som hade så trevligt på vägen hit.”

Lejonungens ansikte sken upp igen och så grät lejonet av lycka istället.

”Tack så hemskt mycket för vad du har gjort för mig, och jag skulle mer än gärna följa med!”

Flickan log och tog upp lejonungen igen och började gå hemåt.

Sensmoral: Små tjänster gör en liten skillnad, men stora gör en stor skillnad.